Lite blandade tankar

Okej. Kom på lite tidigare idag att imorgon kommer vara den sista dagen i skolan på väääldigt länge. Och det var lite läskigt. För det betyder att imorgon kommer vara fylld av en massa hejdå och folk som önskar en lycka till.. och då börjar det bli riktigt jobbigt, för jag vill helst inte behöva tänka på det hela så mycket. Inte just nu. Ännu jobbigare är att se den där blicken folk ofta får i ögonen då när de säger det - den där "jag tycker synd om dig och jag är glad att jag inte är i din situation just nu". Och den finns där ibland. Jag vet, jag ser den. Jag menar inget illa med det, men jag har lite svårt för att se den just nu.. det är ju inte särskilt kul när folk tycker synd om en.. det gör ju inte direkt situationen lättare heller.

Men det finns faktiskt vissa som har en förmåga att vara mycket mer neutrala och det uppskattar jag (jag uppskattar ju självklart också alla andra lyckoönskningar! Men det är skönt när män slipper konfronteras med allt det känslomässiga emellanåt).. :)


Men den här helgen ska faktiskt bli riktigt kul! Ska försöka hinna med att träffa större delen av vännerna innan måndag :) Härligt!

Och pappa kommer hit till Sverige på söndag kväll så jag hinner träffa honom lite kort nu innan operationen också. Sen kommer han vara med på sjukhuset och byta av med mamma under hela veckan jag ligger där.



Så här ser den (preliminära) planen ut för nästa vecka:

Måndag
ska vara på Huddinge kl 6
körs ner till op kl 7.15
operation pågår i ca 5 timmar
ligger på uppvaket (post-op) hela eftermiddagen, eventuellt natten till tisdag också
Tisdag
er, kommer förmodligen sova i princip hela dagen och vara väldigt groggy de stunder jag är vaken pga allt smärtstillande
läkarna kommer antagligen fråga mig om jag skulle vilja prova sätta mig upp...
Onsdag
...men enligt dem så sätter sig inte de flesta patienter upp förrän idag
och om det går bra så lär jag få testa att stå upp, kanske till och med gå lite med ett gåbord (beror helt på hur jag mår)
Torsdag
epiduralbedövningen/morfinet tas antagligen senast bort idag, och får då gå på smärtstillande i tablettform (kommer antagligen ha en del ont idag pga övergången till det)
är förhoppningsvis uppe och går
Fredag, Lördag, Söndag
är uppe på benen lite mer, kan kanske äta lite mer eftersom jag inte längre får dropp (antar jag)
blir förhoppningsvis bättre och bättre för varje dag som går, något piggare iaf
röntgen?
Måndag, veckan därpå
får åka ambulans hem (måste ju vara liggande transport)


Det ska faktiskt bli riktigt intressant att få lära sig sitta, stå och gå igen - och då på ett nytt sätt. Eftersom kroppsbelastningen kommer antagligen bli annorlunda och ryggmuskulaturen måste skifta för att kunna bära upp överkroppen med den nya, raka ryggraden så kommer det nog bli rätt så annorlunda. Och inälvorna kommer ju skifta position litegrann för att anpassa sig till hur jag då kommer se ut inuti. Det är lite kul. Lär väl kännas lite skumt... som att bli tilldelad en ny kropp som man måste lära sig mekaniken på och vänja sig vid känslan av. Fast nygammal då. Och den kommer ju se annorlunda ut också :)

Svängde förbi några affärer på hemvägen; en sak jag ser fram emot är att gå och shoppa när jag mår bra igen. Eller inte ens det - att bara få prova mina vanliga kläder och se hur de ser ut på mig. Främst med tanke på midjan då.. :) Åh! Jag längtar verkligen tills då jag slipper tänka på allt sånt... ever again!

Gick förbi H&M för att eventuellt hitta nåt linne eller något som jag skulle kunna ha på mig på sjukhuset sen (när jag slipper sjukhuskläderna).. kan vara skönt att få ha på sig något eget sen. Det var i samband med det som jag kom på det där svarta, mysiga linnet som har legat i min garderob i evigheter som jag inte använder pga att det har en tendens att glida upp på ena sidan (tack så mycket assymetriska midja! hmf). Hade först avfärdat den pga just den anledningen, men så kom jag ju på att efter operationen (då jag tänkte använda det) kommer det inte längre vara ett problem!

Det är inte klokt hur mycket som kommer förändras i samband med det här ingreppet. Jag kommer på nya saker hela tiden känns det som.

På fem timmar, då jag inte ens kommer vara "närvarande" (er, nerdrogad till tusen), så kommer mitt liv förändras drastiskt och det tack vare en kirurg och hans operationsteam. Och lite skruvar, metallstag och annat roligt ;)

Tack. TACK.

I CANNOT WAIT.