Thursday, April 5, 2007

Ärret

Jag tänker inte så mycket på att jag har ett stort ärr i ryggen just nu. Det kan bero på att det är täckt av en stor sårkompress och att det sitter längs ryggraden. Och egentligen så bryr jag mig inte särskilt mycket, jag tycker snarare att ärret är coolt än fult. Jag gillar det nog. Fast jag har inte hunnit spana in det på riktigt i spegeln.. än ;) bara på bild.

25 cm ärr.. inte illa.

Det kom en distriktssköterska i tisdags och bytte sårkompressen och då passade mamma på att ta ett kort åt mig med mobilen så att jag skulle kunna få se hur det såg ut. Inte så lätt när jag låg där på sidan.. bilden är ju inte tagen ur den snyggaste vinkeln, hehe, men man ser ärret iaf.



Man ser också prickarna där agrafferna suttit. Har en bild av ärret från sjukhuset med agrafferna fortfarande kvar, alla 27 stycken (och lite annat myspys, typ torkat blod).. ligger också ner där men bilden vägrade vända på sig :P


Jag har faktiskt med mig agrafferna hem.. och tången de använde för att plocka bort dem. De var en engångstång så jag fick den, haha. Jag och mina småskumma souvenirer.. ;)

6 comments:

Johanna said...

Inte konstigt att du inte tänker på ditt ärr, det sitter ju på ryggen... ;) Ibland önskar jag att mitt också gjorde det. Jag ser ju mitt ärr. Mitt är 40 cm och jag hade 41 aggraffer att ta bort... phu.

Förutom att du inte ser ditt ärr, så har du ytterligare fördelar: inga muskelbortfall i magen som gör att du inte kan lyfta benet normalt. Grattis, för det suger. ;)

Carro said...

haha.. uschja stackare, det där med benet och magen är inget roligt :/ men det lär lösa sig med lite tid, håller tummarna för det!

Jo, jag vet, jag är väldigt glad att det sitter i ryggen. Det är lite diskretare.. (ärr? diskret??) haha ;)

Anonymous said...

Hej. Jag har skolios och tycker att det är jobbigt, och jag vill egentligen inte operera det (för jag är livrädd för att resultatet kanske blir konstigt) men jag vill hellre operera det än låta det vara som det är nu.
Jag har en s-formad ryggrad, som förut hade krökarna 43 och 45. Efter korsettbehandling har det minskat till 41 och 42.
Nu är jag färdigväxt och läkarna anser att det inte kommer kunna bli sneare än vad det är, och de tycker inte att jag ska operera. De tycker att jag ska låta det vara som det är nu.
Men jag tycker att det är jobbigt att ha ryggen såhär, och tanken på att det ska kännas så i resten av mitt liv gör mig jätterädd. Jag blir fort trött i ryggen, får ryggont, och så ser det hemskt ut också, vilken gör mig jätteledsen.. (jag är inte så ytlig som det låter, men jag antar att du redan vet vad jag menar eftersom du haft samma ryggproblem... :/ )
Så nu vill jag fråga dig: Är det sant att man blir "stelopererad" när man operar ryggen? Kan du böja dig och så? Utan några problem alls?
Jag har fått höra av läkarna att man "låser" koterna i ryggen, så att de inte kan böjas tillbaka till krökarna. Men då kan jag SJÄLV inte böja ryggen ordentligt. :(
Är det sant? Är det så för dig?

Tack för en bra blogg.

Carro said...

Hej!
Vad roligt att du gillar bloggen! Gör mig glad att den kan vara till nytta för andra, trots att jag tyvärr inte har hunnit uppdatera den på länge. Jag förstår ditt dilemma, det är svåra och stora beslut som man måste ta och jag känner igen min egna oro innan jag tog mitt beslut i det du skriver :/ Oj, det låter som om du har rätt kraftiga krökar, tycker det är lite konstigt att läkarna inte föreslagit operation. Du låter verkligen som om du är intresserad av operation.. du kan inte höra efter med någon annan skoliosläkare eller kirurg vad de tycker om din rygg? Jag fick ju själv ta beslutet om jag ville opereras och min kirurg sa ju att även det psykologiska väger ju in - man kan välja mellan att gå runt och vara trött i ryggen och känna att ryggen är fel och inte känns bra och ser ful ut eller så kan man göra något åt det för att befria sig från allt det. Får jag fråga vilket sjukhus du går på ryggkontroller på? Undrar lite.. Jag förstår verkligen att du tycker det är jobbigt med ryggen! Och nej, det är ingen framtid man direkt ser fram emot full av ryggbesvär.. det var jag själv riktigt orolig för. Oroa dig inte för att du kände att du lät ytlig, jag förstår precis vad du menar och som du säger - jag tyckte själv likadant om min egna ryggs utseende innan... det var verkligen hemskt tyckte jag. Det är självklart inte ett dugg kul att se så sned ut som man gjorde och hur man ser ut är ju viktigt för en.

Ja, när dom rätar ut ryggen så stelopererar de dom drabbade kotorna - vanligtvis lägger de in benmassa mellan kotorna som sedan växer ihop och bildar i princip ett helt ben som de stadgar upp med metallstag och skruvar för att hålla allt på plats. Så ja det är helt rätt som du säger, den stelopererade delen av ryggen kan man inte böja. Jag kan böja mig rätt bra och är väldigt rörlig, jag märker inga speciella hinder när jag böjer mig annat än när jag står med raka ben och böjer hela överkroppen framåt så är det en del av ryggen - den stelopererade delen - som håller sig rak så jag får ingen helt rundad rygg som andra "vanliga" människor får när dom gör så. Ryggen hindrar mig inte från att göra något speciellt - jag dansar en gång i veckan och det funkar i princip problemfritt och jag tänker inte ens på ryggen särskilt mycket i vardagslag. Jag känner mig helt "normal", om man nu kan säga så. Vad jag har fått lära mig så sitter den största delen av rörligheten i dom två sista ländryggskotorna (L4 och L5 heter dom) och dom är viktigast att lämna orörda för att bevara så mycket rörlighet som möjligt. Ju högre upp i ryggen, desto mindre rörlighet finns det naturligt (bortsett från nack- och halskotorna) - t.ex. i bröstryggen så finns det inte inte särskilt mycket rörlighet naturligt pga av bröstkorgen - stelopererar man dom kotorna så påverkar det inte lika mycket som ländkotorna. Rörligheten efter operationen beror mycket på hur många kotor man stelopererar totalt. Jag har 3 ländkotor och 2 bröstryggskotor stelopererade (L3, L2, L1 och T12 och T11 heter dom). Jag tycker att jag har väldigt bra rörlighet trots steloperationen och jag är så van vid hur min kropp är nu att det känns naturligt, även om rörligheten är lite minskad - jag märker ju inte av det speciellt. Min pojkvän är också stelopererad pga skolios och han har 10 stelopererade kotor (dubbelt så många som jag) och han säger att han inte märker av det heller och allt känns bra för honom. En tanke att fundera på är också hur viktigt det är att kunna böja sig mycket (hur mkt man nu kan det med stora krökar som stör också) jämfört med en rak rygg med lite mindre böjlighet? :)

Nu blev det ett väldigt långt svar men jag hoppas till kan hjälpa dig och besvarade dina frågor. Har du fler frågor kring operationen osv eller vill ha någon att prata med så är det bara att höra av dig! Jag hjälper gärna till så gott jag kan med att svara på frågor och sånt :)

Du kan nå mig på rocketbox@hotmail.com, maila eller lägg till på msn om du vill prata. :)

Mvh!
Carro

Anonymous said...

Kul att du kan skoja till de iaf :D Måste vara skönt att ha blivit klar med operation!

*tummen upp*

Anonymous said...

Stelopererad i nedre ryggen för 2 veckor sen. Känns helt underbart, gör inget att vara stel övriga vinster helt underbara fast jag fick annat istället som jag nu kämpar med. Ska ta agrafferna på måndag o tänkte oxå ta med dem som souvenirer =) Så du är inte ensam om knäppa saker fniss.

Kul att hitta andra som gjort olika op och era inlägg, skönt att se att man inte är själv om att vara lite rädd om olika saker men ändå se att det går bra.

God jul till er alla och en stor kram <3